Sitter och övar monologer och spelar in (testar) mina audition videor. Såå spännande och skoj! Det är första gången jag spelar in mig själv utföra en monolog och jag både gråter och skrattar när jag tittar, eftersom jag både gråter och skrattar i monologen, haha. Det känns som jag tittar på någon annan och känner med deras smärta och lycka när jag tittar på det. Men samtidigt så är det svårt att bedöma oxå eftersom det är jag själv ju...och jag ved hur jag kände och tänkte i den sekunden. Blir inte förvånad om någon annan skulle titta och ge mig en massa kritik bara.. Men man utvecklas ju av kritik!! Bara att jag blir nervöst av tanken att visa någon annan, haha! Får se om jag sätter upp någon på bloggen senare ;) hihihih